Biologin som jag skrev idag... :D

Hållbar utvekling 

"Vi ärver inte jorden av våra föreldrar, vi lånar den av våra barn" 

Hålbar utvekling inebär att vi inte får leva på ett sät så att vår nesta generation inte får samma förutsätmingar som vi har idag, gott liv. Det inebär att samhällsutveklingen måste vara ekologiskt, ekonomiskt och sosial.  

Ekologiskt menas med att på en lång sikt bevara vattnens på jorden och ekosystemet produktionsförmåga.  

Ekosystemet är om man ska göra en undersöikning måste man först bestäma ett vist område. Det kan vara en sjö, en äng, en ö eller en skolgård. Det är viktigt att det är tydliga gränser. För att beskriva samspelat mellan allt i ett ekosystem, alla arter som äter varandra och äts av varandra. Och det betyder näringskjedia. Växter och djur inehåller i en slaks väv mellan olika näringskjedior. hur många arterna som finns i ett viss ekosystemet. Som txs alla grannar i en bar skog eller alla mörtar i en sjö och man har kollat innom ett ekosystem. hur många indevider ska det finnas inom en art. Jo det beror bland annat på hur mycket mat som finns inom det området. när en population växer och blir fler och fler indevider så kommer konkurenten på matten bli störe och då växer inte arten längre och det kallas att det har blivit en balans inom den arten. När en art har konkurent får den annpasa sig till den nya läget. När det är växter som ska anpassa sig till naturen så det sparar vatten som txs lingonen för det har tjocka blad för att spara vaten till om det skulle huga ner ett träd och det kan göra att lingonen inte får tillräkligt med vatten. Medan blåbären har tuna blad och det leder till om det hugger ner ett träd vi blåbären och dom inte får tillräkligt med vaten så dör det lätt.  

Djur anpasar sig också till genom att spara värme eller också genom att spara värmen eller kyla av sig men även att anpassa sig att nå växter ett djur som anpassar sig till kylan och värmen är kattert men även vissa hund arter.  

I ett ekosystem så finns det olika arter som äter varandra som... 

Producent- växter 

1a handskonsumenter-  Djur som äter pruducenter (växtätare) 

2a handskonsementer-  Djur som äter pruducenter och 1a handskonsementer 

Topp konsumenter- Ätter alla tre sorter. 

Om vi fokeserar mer på dom via fotosyntesen och förbräning. 

Om mandellar up ordfet fotocyntes så får man foto och i dettafal betyder det ljus man får även cyntes som betyder samman och det blir ljussamman. 

Växter tar in koldiloxsid från luften och suger up vaten med sinna röter. Medan så fångar  upp soljus från solen och omvandlar det till syre och druvsocker. Växterna behåller en del av druvsockter för att växa och bli starka själva. För att det ska bli starka så tar det upp näring från jorden och det viktigaste heter nitrat, fosfat och kalium. Bladen på växten har små öpningar på undersidan och det heter klyvöpningar. Och genom klyvöpningarna tar växterna upp klyvöpningarna så tar växten upp koldiloksid och släper ut syre. Inne i bladen finns det görna korn (klioofyl) som gör själva procesen. Och sen så kommer syren ut i luften igen. På dagen så är kyvöpningarna öpna och gör själva förbreningen och på natten så är klyvöpningarna stägnda. Växterna förbrukar inte all energi på dan för det sparar energi på dan för det sparas till på natten.  

Liv har funit på jorden över flera tusen åmiljarder år och det första levande varelsen levde nog i havet eller vattnet. Men idag finns det liv nästanöverallt i vattnet på lan och på himlen. Varje år uptäks flera nya arter och medan dett hittas nya arter så försvinner vissa arter och det kan göa kaouse i ekosystemet och det leder till att allt flera djur dör för att deras föda är döt men även så är djuer och växter tvungna att anpassa sig efter att vi mäniskor har gjort så planeten har miljöförstörningar. Och i rängskogarna finns mer än hälften av alla djurarter och vi håller på att skövla skogen och det leder till kaose i det djurliga kretsloppet. Och det är viktigt att spara många arter pga alla arter är mer ellermindre beroende av varandra. Alla orgamisker har utveklat sigen så att det började med bakterier, alger och urdjur, svampar och larver, växter och djur. 

En person som är väldigt ekologisk kan tycka att det är fel pga att det är fel mot djuren och men det kan ocksåp tycka att det är bra för att då kan man odla mat närmare och då behövs maten inte färdas så långt och då blir det mindre utsläp och det leder till bätre milj i längden eller gör det? Nej det gör det inte för att alla djur som levde där har då redan döt eller har det dåligt pga att det inte har något hem.  

En person som som bara kolla på det ekonomiska perspektiver txs att det är bra att skövla skog för man får ut skogoch får pengar av den men även marken skogen har varitpå är bra att odla på för det finns masa bra näring i jorden efter alla träd. Och man kan även bygga hus där och tjäna pengar på det. Man tänker inte alls på djuren och derasliv.  

Sosialt så tänker man på djuren men man gör inget åt det. Man säger att det är fel för man vet vad konsekventerna är och så men man gör aldrig något. För man orkar inte. Man vet att massa djur dör pga skövlingarna av skog och klimat förendringarna men man åker ändå bill och flygger på resor och det soim är mäst skadligt för havsnaturen ät nog att folk åker motobåtar för att det släper ut mycket smuts i vattnet.  

Från en etikers perspektiv så tycker djurmäniskor att det är fell att hugganer skogen för att djur dör. det som är skilnad från sosiala och etika är att dom gör något dom står inte och kollar på det säger och tycker som det vill och vissa vad det tycker, som Green Pece och andra grupper som tänker på miljön och gör något åt det. 

Från ett ett estetisk perspektiv. Estetisk betyder typ hur det ser ut och då skulle en sådan person skunna säga att det ser finnt ut att skövla en massa skog eller att det ser för hemskt ut och vad ska man göra med all bar mark. 

Solen trålar ner solstrålar på jorden och när den träfafr materia på jorden omvandlas det till värme och sen studsar det up till osonlagret som sedan släoper ut en del av strålen men en dell åker net til jorden igen och omvandlas till värme igen. Osonlagret är gjort av putan koldioksid och vatten ånga.  

koldioksid kommer från bilar och fabriker men även när det skövlar rengnskog i sydafrika och det för att flera växteroch djurmister sinna hem och växterna kan inte omvandla koldioxsid till syre och druvsocker som den gör inom fotosyntesen.  

Det är inte bara dåligt med växhusefekten för att   växthusefeten gör att vi kan levapå jorden pga om det inte skulle finnas skulle vi inte kunna leva här för det skulle bli för kalt. 

Men vi har förbrukatdet för att djorden kan inte omvandla all koldioksid vi släper ut.  

global upvärmning är med ett anat ord växthusefekten och att jordens tempratur ökar. Den tempratur skilnaden beror på att värmen inte kommer ut från jorden pga osonlagret och när det blir varmare så smälter polarisarna och det leder till att vaten nevån ökar och det leder till att landområden kommer under vatnet som txs skåne och flera ställen i världen. Det kommer också leda till att sahara öknarna kommer bli varmare och då kommer fler död.  

Minna källor är trovärdiga föa att det kommer från läroböker och portalen. 

Källor: 

Spektrum biologi light 2006 

s.82-85 

s.74-79 

s.101-102 

s.10-11 & s. 212-213 

Biologi direkt 

Av: Jarmo Kokka & Carl Johan Sundberg 

Ger ut: Sanoma utbildning  

2012 Tryckt i Letland 

s.65-67 

s.96-98 

Häftet från porten.